Ärlighet varar längst!

09.06.2021
Lever man tillsammans med någon som tex har alkohol eller drogproblem, så får man lära sig att lögner blir en del utav vardagen.

I min vardag som jag levde i då var det lögner som gällde otrohet, pengar, jobb och vart han hade varit. I bland var han borta och jag visste inte vart han hade varit den sista veckan. När han tillslut kom hem hade jag oftast kluvna känslor. Dels var jag fruktansvärt besviken och arg, samtidigt var jag tacksam över att han hade kommit hem välbehållen. När han väl var hemma så frågade jag sällan vart han hade varit sista tiden. Jag var rädd för att göra honom arg. För hade han blivit arg på mig så hade det funnits risk att han hade dragit i väg igen. Det var det sista jag vågade äventyra. Dom gånger jag väl frågade honom om vart han hade varit så var det oftast lögner som kom som svar på mina frågor. Under dessa perioder då han var "borta" så hade jag oftast fruktansvärd ångest. Jag mådde illa, orkade inte äta, sömnbesvär,magont och andningssvårigheter. Det jag frågar mig själv idag är: hur stod jag ut? varför tillät jag honom behandla mig så här?
Lögnerna var då min vardag och många gånger kunde jag inte skilja på sanning eller lögn. Det var under hans "perioder" som jag hade behövt ha någon att prata med. Men oftast var jag tyst. Jag skämdes så över hur mitt liv hade blivit. Min bästa vän var nog trött på mig många gånger. Samma tugget om att nu har gubben dragit igen. Hon fick trösta mig många gånger igenom årena. Jag är evigt tacksam att hon stod ut med mig.
Mina tankar går i dag till människor som lever ett liv i lögner.
Jag blir hellre sårad av sanningen än sårad utav en lögn.