Att inte känna tillit till socialen.

13.08.2021
Den största orsaken till varför jag startade upp min verksamhet, var att jag själv saknade stöd/tillit för socialen. Varför vågade jag inte säga som det var till socialen? Jo, jag var livrädd att de skulle ta det viktigaste i mitt liv: barnen.

Det finns en incident som verkligen satte spår i mig. Det var nåt som hände några år innan våran gemensamma dotter var född. "Han" skapade en händelse som resulterade både i tidningsrubriker och polisbesök. Straffet blev att jag som hade de andra barnen varannan vecka, bara fick ha dom varannan helg ett tag framöver. Mitt mående var i bott vid denna tid. Jag blev inkallad på socialen och fick en utskällning som heter duga, var där vid två tillfällen. Men det blev aldrig någon plan från deras sida eller frågan om hur de kunde hjälpa mig komma ur detta. Jag var helt urlakad på energi. Orkade inte äta eller sova. Efter detta lärde jag mig att inte lita på socialen. Jag kände att världen var orättvis, de straffade mig som egentligen var ett offer. "Han" fick inga konsekvenser alls. "Hans familj tog hans parti och fryste ut mig. I dag har jag ingen kontakt med dom.
Vid detta tillfälle fick jag verkligen lära mig att känna skuld och skam på riktigt. Jag skämdes så fruktansvärt mycket. Kanske jag hade förtjänat allt detta? I dag vet jag att jag varken förtjänade det jag blev utsatt för eller skulle ha behövt skämts för något.
Socialen skulle vid detta tillfälle varit förstående, lyssnat på mig om hur min vardag såg ut, sett till att bygga upp en tillit, erbjudit mig samtal, lagt upp en plan och hjälpt mig på bästa sätt att ta mig ur relationen. Men jag blev istället avskräckt och livrädd för dom. Agerade de så här pga okunskap eller dåligt med resurser? eller vad?
Flera som jag har pratat med, speciellt kvinnor som har barn med en missbrukare är rädda för att prata med socialen och be om hjälp. De är rädda för att bli av med barnen. Deras självförtroende är i botten och eget jagtänkande finns inte kvar. Den lilla energi som finns är till för att överleva dagen. De väljer i stället att leva kvar i förhållandet. Hur många är det inte som går tillbaka till missbrukaren? De tror att förändring kommer att hända men tyvärr är det sällan det sker.
Missbrukaren är expert på att manipulera omgivningen.
Jag önskar att socialen skulle se över sina rutiner och göra en förändring. Skaffa sig ännu mer kunskap om att vara medberoende. Men tyvärr verkar vi ännu inte vara där. Men kanske inom snar framtid...
Detta är min erfarenhet och ur mitt perspektiv.